Många företag går igenom sämre tider. Då blir sakutdelning mer aktuellt än annars. När tillgången till likvida medel minskar kan företaget välja sakutdelning framför att dela ut pengar till ägarna. Balans har tagit hjälp av två experter för att få svar på vad som gäller. Carl Svernlöv, advokat på Baker McKenzie och adjungerad professor på Stockholms universitet, svarar på frågor om redovisning och aktiebolagsrätt vid sakutdelning, fråga 1–10. Annika Svanfeldt, Auktoriserad Skatterådgivare FAR på PwC, svarar på frågor om skatt vid sakutdelning, fråga 11–12.
1. Vid sakutdelning kan en tillgång ha ett bokfört värde och ett annat marknadsvärde. Hur ska det hanteras av det lämnande bolaget – redovisningsmässigt och/eller aktiebolagsrättsligt?
Aktiebolagsrättsligt behandlas en sakvärdesutdelning som vilken annan utdelning som helst. Utdelningen föreslås normalt av styrelsen och beslutas normalt av stämman med vanlig enkel majoritet.
Men likabehandlingsprincipen ställer krav på att aktierna och därmed aktieägarna behandlas lika. Detta gäller om inte samtliga aktieägare kommer överens om något annat. Det är ett mindre problem om det är fungibel egendom1, till exempel aktier i dotterbolag som delas ut eftersom de kan fördelas proportionellt i förhållande till aktieinnehav. Men ett sakvärde som inte låter sig uppdelas i proportion till aktieägandet kan i princip inte delas ut utan samtliga aktieägares samtycke.
Efter sakutdelningen måste det finnas full täckning för bolagets bundna egna kapital, det vill säga att de tillgångar som återstår i bolaget efter utdelningen måste ha ett redovisat värde som motsvarar bundet eget kapital. Det innebär, något förenklat, att sakens bokförda värde måste rymmas inom utdelningsbara medel. Även försiktighetsprincipen tillämpas vid sakutdelning.
Fungibel egendom är egendom som inte uppvisar några särdrag och därför är utbytbar. Pengar, spannmål och bensin är exempel på fungibla varor. Källa: Wikipedia.
2. Hur hanteras detta hos mottagaren? Är det skillnad om det är fysiker eller bolag, aktiebolagsrättsligt?
Bolagsrättsligt är det ingen skillnad.
3. Om bolaget ägs av två fysiska personer, kan en ägare få en sak och en annan likvida medel?
Detta är något omdiskuterat. Enligt min mening går det i princip att dela ut olika saker till olika aktieägare bara om de är överens om det, även om värdet är likvärdigt. Annars kräver likabehandlingsprincipen att de får samma typ av utdelning.
4. Kan ett sakvärde som har förvärvats efter att en årsredovisning har fastställts delas ut trots att sakvärdet inte fanns i bolagets ägo vid fastställandet, men vars värde ryms inom beloppsspärren för senaste fastställda balansräkningen samt är ok enligt försiktighetsprincipen?
Ja, det anser jag. Sakvärdet blir då så att säga bara ”betalningsmedel” som används för utdelningen. Utdelningsutrymmet bestäms fortfarande av den senast fastställda balansräkningen. Det är att jämställa med att bolaget har ett utdelningsutrymme enligt den fastställda balansräkningen för föregående år men saknar likviditet för att betala utdelning, och under löpande räkenskapsår flyter det in en stor betalning. Då går det förstås bra att använda den likviditeten till utdelning.
5. Om ett bolag delar ut till exempel en traktor och det bokförda värdet är 0 kronor, innebär det att det är 0 kronor som lämnar bolaget? (Bolaget har använt förenklingsregeln i K2 och skrivit av tillgången på fem år).
Bokföringsmässigt och bolagsrättsligt, ja. Om tillgången har ett högre marknadsvärde och det finns andra aktieägare i bolaget kräver dock likabehandlingsprincipen i vart fall att de kompenseras för sin andel av värdet och sannolikt kräver en sådan olika utdelning samtliga aktieägares samtycke.
6. Vilket värde ska beaktas i förhållande till beloppsspärren i aktiebolagslagen?
Det är tveklöst det bokförda värdet. Detta följer inte bara av NJA 1995 s. 742 utan sedan 2005 års aktiebolagslag uttryckligen av 17 kap. 3 § ABL, det vill säga: ”En värdeöverföring får inte äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital.”
7. Kan alla tillgångar från bolaget delas ut, till exempel bil, fastighet, aktier i dotterbolag?
Bolagsrättsligt finns inga begränsningar på vad som kan delas ut. Men rent teoretiskt får man inte dela ut tillgångar som innebär att bolaget inte längre kan fullgöra sitt verksamhetsföremål, det vill säga vad bolaget ska ägna sig åt enligt bolagsordningen.
8. Vilka påföljder kan bli aktuella vid en olaglig sakutdelning?
Sanktionen för olovlig sakutdelning är, precis som vid andra värdeöverföringar, att mottagaren ska återbära vad han eller hon har uppburit. Men en förutsättning för sådan återbäringsplikt är att bolaget kan visa att mottagaren var i ond tro om att värdeöverföringen stred mot aktiebolagslagen.
När det gäller förtäckt värdeöverföring förutsätter återbäringsskyldigheten att bolaget visar att mottagaren insett eller borde ha insett att transaktionen innefattade en värdeöverföring från bolaget.
Om det uppkommer någon brist vid återbäringen av en olovlig värdeöverföring är de personer som har medverkat till beslutet om värdeöverföringen ansvariga för denna, det är så kallat bristtäckningsansvar. Ett exempel på detta är att en mottagare har varit i god tro eller inte kan återbära mottaget belopp. Som exempel anges i förarbetena en styrelseledamot som har föreslagit stämman att den ska besluta om en olaglig värdeöverföring eller en aktieägare som har röstat för ett sådant beslut.
Bristtäckningsansvar kan också åläggas en person som har medverkat till verkställandet av beslutet, till exempel en styrelseledamot eller en verkställande direktör som har verkställt en utbetalning eller ingått ett avtal som innebär en olaglig värdeöverföring.
Samma sak gäller den som har medverkat till upprättandet eller fastställandet av en oriktig balansräkning som har legat till grund för beslutet om värdeöverföring. En styrelseledamot eller en verkställande direktör som har undertecknat en oriktig balansräkning och en revisor som har tillstyrkt den kan bli ansvariga på dessa grunder. Inte i något av de här fallen krävs det att den medverkande själv har tagit emot något av det som olagligen överförts.
Men för bristtäckningsansvar krävs det uppsåt eller oaktsamhet i fråga om styrelseledamot, verkställande direktör, revisor, lekmannarevisor och särskild granskare. När det gäller aktieägare och annan krävs uppsåt eller grov oaktsamhet.
9. Ska försiktighetsregeln enligt aktiebolagslagen beaktas även vid sakutdelning?
Ja, givetvis.
10. Kan en sakutdelning vara formlös?
Ja, precis som vilken annan värdeöverföring som helst.
11. Vid sakutdelning kan en tillgång ha ett bokfört värde och ett annat marknadsvärde. Hur ska det hanteras av det lämnande bolaget skatterättsligt?
Ett bolag som lämnar en utdelning i annan form än pengar kommer att bli uttagsbeskattat i samband med utdelning. Det innebär att bolaget blir beskattat som om tillgången som lämnas i utdelning hade sålts för marknadsvärde.
Om utdelningen avser en skattepliktig tillgång kommer alltså bolaget att bli beskattat med bolagsskatt om 20,6 procent på skillnaden mellan tillgångens marknadsvärde och dess skattemässiga värde (ofta detsamma som bokfört värde men kan skilja sig åt, främst avseende fastigheter).
Men om tillgången är skattefri, exempelvis aktier i ett onoterat dotterbolag, är vinsten skattefri. Därför uppstår det inga skattemässiga konsekvenser för utdelande bolag.
12. Hur hanteras detta hos mottagaren? Är det skillnad skattemässigt om det är fysiker eller bolag?
Mottagaren kommer att bli beskattad för marknadsvärdet av den erhållna tillgången. Detta värde kommer också att bli mottagarens anskaffningsutgift för tillgången, som används vid kapitalvinstberäkningen vid en framtida försäljning.
Hur stor skatten blir beror på om mottagaren är en privatperson eller ett bolag och vilken typ av bolag det är som lämnar utdelningen.
Generellt kan sägas att för privatpersoner uppgår skatten till mellan 20 och cirka 50 procent på onoterade aktier och 30 procent på noterade aktier. Mottagen utdelning för ett aktiebolag är antingen skattefri, om det utdelande bolaget är ett onoterat dotterbolag, eller beläggs med bolagsskatt om det gäller exempelvis noterade aktier (där ägandet underskrider 10 procent.)
Björn Dickson